Ganska intressant helg. Har väl inte gjort speciellt mkt, men är helnöjd i alla fall:D

Fredag: Flumdag i skolan. Sång och hetsdans i vårt lilla grupprum. Tårtkäk på tryckerit och aa en himla massa garv. Jag, Lina och Cisella har även lärt oss att vara spontana. Det var inte förrän 16.15 vi bestämde hur fredagkvällen skulle spenderas. Det blev chillfest hos Smappiz. När vi väl var det blev det lite långdraget dock. Linus ringde och sa att vi skulle komma på fest i Gotte, så det blev att sätta sig på 1:an. Måste påpeka att jag aldrig har åkt buss så fort, gick assnabbt jag lovar, kanske iofs inte berodde på bussen x)... Väl framme han vi va 10 min innan både Cisella och Lina drog. Så kvar var jag med Linus och hans bror och hans brorsas kompisar. Kvällen till ära bjöds det på drickan, och det tackar man ju inte nej till:P Det ena ledde till det andra och helt plötsligt stod jag i min trappuppgång och skrek och drog i dörren som en galning O.o vet inte riktigt hur det gick till, men sis har rapporterat i detalj:P Vaknade i alla fall 7.57 i min egen säng (tack och lov) med smink och kläder på. Antar att jag hade skojj iaf:)

Lördag: Vaknade med en såndär illamående känsla, trodde att jag skulle spy rätt ut, men så blev inte fallet. Reste mig upp, vinglade till och kände genast att det här skulle bli en kul dag...nooot. Ut i köket, rosta mackor, tänkte det borde ju faktiskt gå ner...men det gjorde det inte-.- spottade ut mackan och försökte i alla fall klämma ner oboyen:P Sen blev det dra till mormor eftersom att hon fyller 60 på tisdag, träffa släkten, vara snäll mot mormor tvinga ner maten, sen hem. Tanken var fest ikväll med, men kände att kroppen inte pallade, så blev käka ute med syrran och sedan chillkväll i under duntäcket i soffan med film.

Söndag: Vaknade lite senare än tänkt:P Satte mig direkt och började plugga, vilket hela dagen gick åt till. Är i alla fall förberedd till svenskan imorrn:) Snart kommer lillebrur hem:) wiiie saknat ungkräket har man gjort med:S ahaha:P men men, måndag imorrn och bara 5 dagar, sen är det lov, känns skönt kan jag lova:) ...och en sak till: You´re the reason behind my smile<3

Asså jag är bara så jävla fucking glad idag!=D och jag tror att det finns ganska många anledningar till det...

Ganska tråk i skolan, prov i näthandel, skulle göra hemsida och grejjer, och det var faktiskt första gången jag gjorde fel=O just när man gör prov och allt!! men det löste sig till slut:)

Efter skolan blire först hem och glo film med Jen, som jag har saknat sååå mkt eftersom hon vart sjuk i en vecka:( men nu är hon lite mera frisker iaf:) Sen blire dra och simma, 1500 meter:) hihi, var ett tag sen, men nu blire av i alla fall=D

Plugg ikväll....bööööhhh...och sova tidigt! Måste ladda för helgen=D

Helgen<33

Knasig Tisdag...

Dagen började med Aerobics på campus och fortsatte sedan med tröööööttsam matte. Jobbade som en gris, men han ändå inte klart-.- dessutom fick jag reda på att jag måste gå på mattestöd...EFTER skolan...jag vara whoooot=O men vafan måste ju bli godkännd:)

Sen blev det cykla hem på rosa blixten snabbt som attan för att jag skulle möta Cisella och Matilda på stan för en fika. Blev en låååång fika...som vanligt:P haha det var skojj och vi lättade hjärtarna så att det räckte och blev över. Cisella ser jag imorrn, men hoppas verkligen att jag träffa Tildsen till helgen:)

När jag kom hem var jag så hungrig att hela kroppen skakade. haha. så blev att käka dirr, sen ringde far...hmm..jaa...och vi bråkade...som vanligt, jag blev sur, började dra sönder tangentbordet (som tydligen blivit min aggressionsdrog), men lagom till jag hade börjat få bort dom första knapparna kommer mamma och säger att vi ska åka till Gran Canaria över jul. Och jag blev sååå sjuukt glad asså!! Kommer aldrog somna:) har sprungit runt och hoppat och skrikit i hela lägenheten, så vi lär väl bli vräkta imorrn...men skitsamma...jag ska fan till Gran Canaria!!!!!! yeeeehaaaaaa=D

Kvällen har dessutom bjudit på en syster som tkr att vi ska baka kanelbullar mitt i natten (blev inte så dock, hon somnade), en syster som sprutar vatten i mitt hår, och jag lovar det kom nästan på Håkan Petterson (datorn), och en syrra som hotar med att slicka mig på kinden (hände docka aldrig eftersom hon inte ville ha fondation på tungan:P) Så mkt bus på skolgatan:P haha

Ska väl sova snart...men inte än...men sen....

Ny dag, ny vecka, ny början...igen...

Vaknade med ett leende på läpparna. Fast klockan var 6 kom jag upp förhållandevis lätt. Duschade, käka frulle och drog till skolan. Blev något sen dock, men skitsamma, jag får väl komma tidigt imorrn ist:P

Idag blire först fika med compKey sen ska vi på möte med vår datatekniker. Hoppas verkligen att det går bra så att vi kan få en färdigställd produkt snart.

Mår för övrigt förvånandsvärt mycket bra idag:) känns helt ok och allt kommer att bli så bra:D Längtar till helgen:) fett kul kommer det att bli. Jag och Frida snackade om det idag, värsta entusiastiska, sen kom vi på att det var måndag och det var inte riktigt lika kul:P

Jag har insett att det här kommer att bli svårare än jag trodde och att man inser det man verkligen hade, när det är borta...

Helgen började bra men slutade i katastrof. Om jag hade vetat att detta skulle hänt, hade jag aldrig lyft luren när du ringde...

Din röst var skör, jaa dels på grund av att du var full, men jag hörde att det var något som hade hänt. Eller ja, något dåligt som du skulle säga. Jag han väll tänka 100 tankar i skallen om vad det skulle kunna vara, men nej, inte detta. Jag trodde inte att det skulle ta slut så snabbt. Jag såg en framtid för oss.

Det är som det är och jag hade en sten i magen ett tag. Men samtidigt måste jag acceptera att du vill ha det såhär. Det är bättre att det är såhär än att vi drar ut på det och det blir en obehaglig situation för oss. Vi passade väl helt enkelt inte ihop. Dessutom kommer vi från ganska färska långa förhållanden båda två, men jag trodde att det skulle vara till vår fördel.

Jag hoppas att du får det bra nu och jag är helt säker på att du kommer att hitta en alldeles underbar tjej när du är redo. Jag antar att du inte var redo för mig, vilket blir min förlust, eftersom jag verkligen gillade dig.

Du är en underbar, snäll, rolig och söt kille som jag hade en underbar 1 månad och 5 dagar med:) Jag hoppas verkligen att vi kan vara vänner i framtiden, för jag tycker inte illa om dig på något sätt.

Ha det bra, underbara Jonathan.

Jag minns första gången vi sågs, det var i norrköping. Jag borde varit nervös, men jag kände inget, för jag visste att det skulle lösa sig, att det skulle bli bra.

Jag skulle komma fram ungefär en kvart före honom, så jag satte mig i väntasalen och väntade. Jag minns att det satt några fjortisar där som kollade på mig, och även några full gubbar, jag tyckte att det var obehagligt.

Men så äntligen slog klockan 16.25 och hans tåg ropades upp i högtalarn. Det var då benen började skaka, och jag fick verkligen focusera för att hålla mig upp på klackarna. Tåget åkte snabbt in på stationen och jag fick små springa lite. Det var då jag kom på att han inte hade berättat vilken vagn han satt i. Jag såg att tåget hade 20 vagnar och tänkte direkt att vi kommer aldrig hitta varandra.

Bara för att gick jag fram till en dörr, jag vet liksom inte varför, det bara blev så.

Där stod han, Daniel, världens finaste. Han tittade på mig med sina ljusblå ögon släppte alla väskor, sprang fram till mig och kysste mig på munnen. Han tog runt min midja och viskade: Nu är jag här gumman, jag släpper dig aldrig...

Det som är så konstigt är att alla mina minnen med Daniel är så klara. Jag minns allt i minsta detalj. Jag har många gånger funderat varför, och jag har kommit fram till att jag var så levande. Det var utan tveka det lyckligaste 6 månaderna och 18 dagarna i mitt liv! Och jag tror det märktes, eftersom jag bar ett konstat leende på mina läppar och mina ögon glödde en gyllene glöd.

Vi spenaderade så mina fina stunder tillsammans, jag minns speciellt första gången jag var i Falun, det var i slutet av mars, och jag och Daniel skulle gå på bio. Det var bara det att vi inte kunde få sjuts och var dfr tvugna att gå. Det skulle ta ungefär 20 minuter och det var - 5 grader ute. Jag har aldrig frusit så mycket, men det gjorde inget, för jag var så glad att jag hade Daniel vid min sida. Vi höll varann i handen och skakade som bara den båda två. När vi väl var framme vid bion var vi tvugna att släppa händerna, men det gick inte, för dom hade frusigt fast...

Jag kommer alltid minnas tiden med han, hans underbara familj och allt det vi gjorde tillsammans. Aldrig har jag älskat någon som jag älskade honom, och han var verkligen min ängel. Jag önskar bara att jag hade förklarat det bättre för honom när jag hade chansen...nu är det för sent.

Jag måste erkänna att jag saknar honom ibland, vi hade ngt, något som kunde blivit rikitgt stort...

Unforgetable moments...